Juluppehåll

Två timmar kvar tills jag sticker till flygplatsen för min härliga 18-timmarsflygning till Götlaborg. Skall bli kul att sitta 3.5 timme på Amsterdams flygplats klockan 5 på morgonen...

Jag hann inte lägga upp mina bilder från dykresan till Sipadan, så det får vänta till efter jul och nyår. Här är en aptitretare:

En av de många sköldpaddorna

AWRC

Marknadsföring och den flygande grisen

I lördags var jag och hjälpte ACRES med byggandet av deras räddningscenter för utrotningshotade djur. Acres Wildlife Rescue Center (AWRC) är namnet. Anledningen till att ett gäng privatpersoner tagit på sig detta jättearbete kan läsas om här.

Informationscentrets väggar är målat av skolungdomar

Jag har donerat en hel del pengar till detta bygge, men hade ännu inte hunnit med att åka och se det. Den här helgen så erbjöd jag mig hjälpa till, och de tog glatt emot min hjälp.

Fortfarande byggarbetsplats; Kök och relaxavdelning för voluntärer

Nu blev det inte så mycket jobbat som jag väntat mig (och förberett mig för), utan högst två timmar. Min uppgift var att gräva hål för fruktträd som skulle planteras i centret. När jag fick hackan och spaden i mina händer satte jag igång att gräva som en furie, och i den lättgrävda leran fick jag snabbt klart de fem hål som krävdes.

Öppna inhägnader för landsköldpaddor och primater

Jag kom dit tidigt på morgonen, eftersom träden skulle planteras av ett gäng förskoleelever. ACRES är väldigt inriktat på att utbilda och som en del av detta erbjuder de skolor att komma på besök. Under tiden jag grävde så kom barnen och deras föräldrar till centret, men innan de fick plantera sina träd så fick de en lekfull presentation av ACRES av Charlene.

Pooler för sköldpaddor; Changeable Lizard

Efter presentationen så fick barnen och föräldrarna se inhägnaderna och, efter det, plantera sina träd. På grund av problem med pengar och fuskande byggarbetare så har ACRES inte kunnat ta emot några djur, så genomgången var bara torrsim. Dock så ligger AWRC ganska nära vildmarkerna i Sungei Buloh, vilket märks på alla fåglar och ödlor som syntes till.

Presentation av ACRES och sedan av AWRC (av Anbarasi)

De fuskande byggarbetarna hade dumpat giftigt avfall på själva området och sedan täckt det med jord, i hopp om att ingen skulle upptäcka det. Men det var just vad hälsovårdsmyndigheten gjorde under en av de sista inspektionerna innan öppning. Omedelbart belades ACRES med förbud att öppna tills avfallet var borttaget. Förseningen och borttagande kostar ACRES en massa pengar ur en redan ansträngd budget. ACRES har stämt byggfirman, men vet ännu inte om man kommer att få tillbaks de förlorade pengarna. Dessutom är man tvungen att fortsätta anlita samma byggfirma pga kontraktsskäl så stämningen mellan ACRES-folket och byggarbetarna är inte den bästa...

TV var där och filmade; Glada barn framför mangoträdet de just planterat.

En malajspråkig tv-kanal var där och filmade hela dan. Jag blev inkallad att hjälpa barnen plantera mangoträdet ovan och tv-teamet var med och filmade, så nu blir jag nog kändis hos malayerna.

Ännu en grupp på väg; Lugnet efter stormen

När besöket var slut stannade jag ett tag och chillade med ACRES-folket. De hade fått en cykel av en donator, som vi testade.

Cyklande singaporianer: Louis, Patricia och Charlene

Populäraste ACRES-medlemmen hos barnen var Penny, den lilla hunden. Hon föddes med ett defekt bakben, pga sönderavel, och övergavs för att dö, men adopterades av ACRES. Nu hoppar hon runt området på sina tre ben och charmar alla besökare.

Amy och Penny

Den flygande grisen i bild nummer två är ett uppsträckt långfinger från Louis till hans belackare, främst folket som jobbar på Singapore Zoo. Louis jobbade där en tid och har en massa hemska historier om vad som händer bakom kulisserna på en av Singapores främsta turistattraktioner. Djurens väl kommer inte i första hand, oavsett retoriken. När Louis klagade till ledningen fick han bara skäll tillbaks. Till sist fann han inget annat val än att gå till pressen. Efter mycket kamp vann han till slut några småsegrar, men mycket av det elände han såg pågår fortfarande, understött av turisternas dollar. Det var dessa händelser som fick Louis att starta ACRES, för att bl.a utbilda folk om djurvänlig turism. Dessutom insåg han tidigt att ett fristående räddningscenter för omhändertagna djur från djursmugglingen var nödvändigt. Som det var då, och fortfarande är, så forslas dessa djur antingen till Singapore Zoo eller Sköldpaddsmuséet i Chinese Garden. Bägge dessa platser behandlar djuren som troféer att visa upp för publik, och inga av de omhändertagna djuren har återbördats till sitt ursprung. Dessutom har de har full rätt att neka djuren en plats vilket i praktiken innebär en dödsdom. Det är detta tänkande och beteende som ACRES vill ändra på. AWRC är designat för att djuren skall kunna tas omhand på bästa sätt, och förberedas för att återbördas till naturen. När Louis startade detta jätteprojekt så hånskrattade bl.a zoo-folket åt honom och sade till honom att AWRC blir verklighet först när grisar kan flyga, därav den flygande grisen.

Botaniska

Robert, Helena och den enda blomman jag fotade

Sista dagen på Solnabornas besök gick färden till botaniska trädgården. En ganska fin, men delvis steril park. Här finns dock några fina platser, som palmdalen och fågelsjön. Dessutom besöks parken av en massa fåglar, som Ni kommer att få se på bilderna... Det blev inte så många bilder, dock, då vädergudarna inte var på vår sida denna dag. Inte mycket mer att säga.

Lite dekorationer; Lite småfåglar

Söta fåglar

Common Goldenback och White-Breasted Waterhen

Hackspetten ovan är tydligen ganska sällsynt, men det visste jag inte när jag tog kortet.

Favoritfågeln - Myna

Inte sunkigt i sankmarkerna

Edit: Har pratat med en ormexpert och jag hade fel art. Lade till rätt namn, samt lite mer info om ormen. (ifall nu någon läser gamla inlägg...)

Common Redshank; Purple Heron

På besöksdag nummer 3 väckte jag Helena och Robert tidigt, för denna dag skulle vi ut till min favoritplats på ön - Mangroveträsket vid namn Sungei Buloh. Vi hade en bra dag och det finns inte så mycket att säga om den. Jag ber om ursäkt för att jag inte har de svenska namnen på djuren, då jag uteslutande använder engelskspråkiga källor.

Sesarmine Crab; Okänd krabba

Homo Sapiens; Cikada

Bilden ovan på Helena och Robban var tagen på jättelångt avstånd, men eftersom jag hade min megalins på och ingen av oss kunde backa mer så blev Robban axellös, tyvärr. Annars gillar jag kortet skarpt. Är det en antydan till leende vi ser, Robban? ;-)

Malayan Water Monitor x 2

Skönheten och odjuret: Atlas Moth och Giant Mudskipper

Atlasmalen ovan är den största insekt jag någonsin har sett, mycket större än min öppna hand. Den hade precis kläckts ur puppan och satt och torkade vingarna på bekvämt avstånd från gångbryggan.

Reptiler: Dog-faced Water Snake och Red-eared Terrapin

Ormen (30-50 cm) letade föda ibland mangroveträskets rötter. Vi visste inte ifall den var giftig eller inte, men eftersom vi befann oss rakt ovanför den, på gångbryggan, så fick vi gott om tid att betrakta den enda orm vi såg under Helenas och Robert besök. Nu vet jag att ormen är rätt vanlig, men mest "syns" på natten. Den är milt giftig, men inte särskilt aggressiv. Det finns betydligt värre ringlande saker att springa på, här på ön, vipers och kobror, t.ex. I mitt sökande efter ormar på nätet så snubblade jag på den här ormbloggen. Intressant att se hur många ormar som finns ibland oss trots att man aldrig ser dem. Jag har varit här i 1.5 år nu, vistats mycket ute i naturen och ändå bara sett två stycken. Skönt även att se att det finns vettigt folk i Singapore som värnar om sin natur, och då inte bara den söta delen.

Collared Kingfisher; Painted Storks

Mer storkar

Pacific Golden Plover; Little Egret

Curlew Sandpiper; Mongolian Plover

Efter att ha tillbringat flera timmar ute i träsket kunde vi nöjda återvända till civilisationen. Efter en snabblunch och en kort vila lyckades vi klämma in ett NTU-besök innan dusch och ölkonsumtion nere på byn.