Juluppehåll

Två timmar kvar tills jag sticker till flygplatsen för min härliga 18-timmarsflygning till Götlaborg. Skall bli kul att sitta 3.5 timme på Amsterdams flygplats klockan 5 på morgonen...

Jag hann inte lägga upp mina bilder från dykresan till Sipadan, så det får vänta till efter jul och nyår. Här är en aptitretare:

En av de många sköldpaddorna

AWRC

Marknadsföring och den flygande grisen

I lördags var jag och hjälpte ACRES med byggandet av deras räddningscenter för utrotningshotade djur. Acres Wildlife Rescue Center (AWRC) är namnet. Anledningen till att ett gäng privatpersoner tagit på sig detta jättearbete kan läsas om här.

Informationscentrets väggar är målat av skolungdomar

Jag har donerat en hel del pengar till detta bygge, men hade ännu inte hunnit med att åka och se det. Den här helgen så erbjöd jag mig hjälpa till, och de tog glatt emot min hjälp.

Fortfarande byggarbetsplats; Kök och relaxavdelning för voluntärer

Nu blev det inte så mycket jobbat som jag väntat mig (och förberett mig för), utan högst två timmar. Min uppgift var att gräva hål för fruktträd som skulle planteras i centret. När jag fick hackan och spaden i mina händer satte jag igång att gräva som en furie, och i den lättgrävda leran fick jag snabbt klart de fem hål som krävdes.

Öppna inhägnader för landsköldpaddor och primater

Jag kom dit tidigt på morgonen, eftersom träden skulle planteras av ett gäng förskoleelever. ACRES är väldigt inriktat på att utbilda och som en del av detta erbjuder de skolor att komma på besök. Under tiden jag grävde så kom barnen och deras föräldrar till centret, men innan de fick plantera sina träd så fick de en lekfull presentation av ACRES av Charlene.

Pooler för sköldpaddor; Changeable Lizard

Efter presentationen så fick barnen och föräldrarna se inhägnaderna och, efter det, plantera sina träd. På grund av problem med pengar och fuskande byggarbetare så har ACRES inte kunnat ta emot några djur, så genomgången var bara torrsim. Dock så ligger AWRC ganska nära vildmarkerna i Sungei Buloh, vilket märks på alla fåglar och ödlor som syntes till.

Presentation av ACRES och sedan av AWRC (av Anbarasi)

De fuskande byggarbetarna hade dumpat giftigt avfall på själva området och sedan täckt det med jord, i hopp om att ingen skulle upptäcka det. Men det var just vad hälsovårdsmyndigheten gjorde under en av de sista inspektionerna innan öppning. Omedelbart belades ACRES med förbud att öppna tills avfallet var borttaget. Förseningen och borttagande kostar ACRES en massa pengar ur en redan ansträngd budget. ACRES har stämt byggfirman, men vet ännu inte om man kommer att få tillbaks de förlorade pengarna. Dessutom är man tvungen att fortsätta anlita samma byggfirma pga kontraktsskäl så stämningen mellan ACRES-folket och byggarbetarna är inte den bästa...

TV var där och filmade; Glada barn framför mangoträdet de just planterat.

En malajspråkig tv-kanal var där och filmade hela dan. Jag blev inkallad att hjälpa barnen plantera mangoträdet ovan och tv-teamet var med och filmade, så nu blir jag nog kändis hos malayerna.

Ännu en grupp på väg; Lugnet efter stormen

När besöket var slut stannade jag ett tag och chillade med ACRES-folket. De hade fått en cykel av en donator, som vi testade.

Cyklande singaporianer: Louis, Patricia och Charlene

Populäraste ACRES-medlemmen hos barnen var Penny, den lilla hunden. Hon föddes med ett defekt bakben, pga sönderavel, och övergavs för att dö, men adopterades av ACRES. Nu hoppar hon runt området på sina tre ben och charmar alla besökare.

Amy och Penny

Den flygande grisen i bild nummer två är ett uppsträckt långfinger från Louis till hans belackare, främst folket som jobbar på Singapore Zoo. Louis jobbade där en tid och har en massa hemska historier om vad som händer bakom kulisserna på en av Singapores främsta turistattraktioner. Djurens väl kommer inte i första hand, oavsett retoriken. När Louis klagade till ledningen fick han bara skäll tillbaks. Till sist fann han inget annat val än att gå till pressen. Efter mycket kamp vann han till slut några småsegrar, men mycket av det elände han såg pågår fortfarande, understött av turisternas dollar. Det var dessa händelser som fick Louis att starta ACRES, för att bl.a utbilda folk om djurvänlig turism. Dessutom insåg han tidigt att ett fristående räddningscenter för omhändertagna djur från djursmugglingen var nödvändigt. Som det var då, och fortfarande är, så forslas dessa djur antingen till Singapore Zoo eller Sköldpaddsmuséet i Chinese Garden. Bägge dessa platser behandlar djuren som troféer att visa upp för publik, och inga av de omhändertagna djuren har återbördats till sitt ursprung. Dessutom har de har full rätt att neka djuren en plats vilket i praktiken innebär en dödsdom. Det är detta tänkande och beteende som ACRES vill ändra på. AWRC är designat för att djuren skall kunna tas omhand på bästa sätt, och förberedas för att återbördas till naturen. När Louis startade detta jätteprojekt så hånskrattade bl.a zoo-folket åt honom och sade till honom att AWRC blir verklighet först när grisar kan flyga, därav den flygande grisen.